Kökslådorna hade kärvat länge. Till sist gick den näst översta bara att dra halvvägs ut, så ville man komma åt zestjärnet eller den gamla hederliga konservöppnaren fick man sticka in handen och lirka fram dem ur lådmörkret. Jag visste att plastbeslagen som lådskenorna rullade på sjöng på sista versen, ändå var det snopet den dag de översta lådorna helt enkelt brakade ihop.

När vi flyttade in i det slitna huset från -63 var det ändå vissa saker utöver planlösningen som jag uppfattade hade bra kvalitet. Det gamla HTH-köket från åttiotalet var en sån. De hyfsat enkla luckorna hade ramverk och speglar i massiv ek. Handtagen gick över gränsen, men vi hittade enkla metallhandtag som passade de gamla hålen. En sort att välja på – check. Stommen var förstås inte tipptopp men okej. Vi bytte skiva längs sockeln – sen fick det vara i några år tills spisen gav sig och vi gjorde nästa omtag med belysning och nytt kakel.

Det har hela tiden känts orimligt både med tanke på resurser och plånbok att slänga ut köket. Men vad gör man då med sin kvaddade lådhurts från 1980? Är det trots allt dags att köpa nytt? Lådfronterna i massiv ek var fortfarande ganska fina – och av en kvalitet som . Och resten av kökets luckor och fronter har den där typen av tappgångjärn som håller för evigt.

I kökslådefrågan slutade det den här gången med en inredningssnickare. Han tog exakta mått på plats och gjorde nya lådor till de gamla lådfronterna (och några andra förbättringar). Sedan monteringen vid besök nummer två är lådhurtsen inne på sitt andra liv med självstängande beslag och köket hänger med några år till.

När vitvaror går sönder är det vanligt att byta den enskilda enheten, men alltför många kök döms ut och rivs i sin helhet utan att alternativet att laga, bygga om eller komplettera ens tas upp om något inte fungerar. Ibland för att det bara har fel färg eller för att det inte är sprillans  nytt och fräscht. Det är så klart inte hållbart och känns som ett passerat kapitel. Allt fler jobbar för återbruk och resurshushållning. Och om fler efterfrågar den sortens tjänster blir det fler som levererar dem. Att spara och laga är inte lösningen för alla kök, men att åtminstone se det som ett alternativ borde vara självklart 2025.