Slakthuset i Göteborg
Transformation i tegel
Från att ha varit ett slitet och stängt industriområde utanför stadskärnan till att bli en publik destination för mat och kultur ett stenkast från resecentrum - Slakthuset i Göteborg är under omvandling. Att arbeta med de gamla husen är som att ge sig ut på en resa hela vägen tillbaka till 1900-talets början. Men också att ge dem en ny årsring och en framtid.
Valvdetalj i förbländertegel - karaktäristiskt för Slakthuset i Göteborg
FAKTA OM PROJEKTET:
Fastighetsägare: Higab
Projekttyp: Utveckling av industrimiljö från tidigt 1900-tal till publikt område med tema mat och hantverk.
Status: Pågående
Roll i projektet: Från hösten 2019 arkitekt med ansvar för exteriör omgestaltning och tillhörande projektering på/för MinnyMind Arkitekter, där vi även tog fram konceptet Slakthusmodellen. Utvecklingen av området är ett samarbete med Studio Tovatt på Sweco Architects Stockholm.
Omfattning: Higabs del av Slakthuset är cirka 20 000 kvadratmeter. Arbetet jag har varit delaktig i har omfattat hela eller delar av drygt tio av byggnaderna.
Många gamla industriområden får nytt liv först efter att de övergivits. I Slakthuset är livsmedelsproduktionen fortfarande igång sedan det byggdes för över hundra år sedan, om än i annan form. Mat - och nu även dryck - utifrån unika småskaliga verksamheter med stort hantverkskunnande, kultur och design är områdets fokus. Den nya och stora utmaningen är att göra området attraktivt för besökare samtidigt som produktionen fortsätter. Byggnaderna anpassas för moderna tekniska krav, tillgänglighet och mänsklig skala.
Slakthusets historia
När Slakthuset i Göteborg byggdes efter arkitekten Otto L Dymlings ritningar 1903-1905 låg det fritt och lantligt utanför staden. En betydande del av Göteborgs budget investerades i projektets tjugofyra byggnader eftersom det var så viktigt att få kontroll över hygien och logistik. Att projektet hade hög status märktes även på att kung Oscar II invigde anläggningen tillsammans med landshövdingen.
Byggnaderna i gult förbländertegel och naturstenssocklar med kyltornet som landmärke är fortfarande stommen i området. Men tiden sätter spår. I deras långa historia av anpassningar för nya behov finns det exempel på både varsamma och brutala förändringar. Från slutet på 1960-talet blev många lokaler kyl- och frysrum istället för slakteri. Fönster sattes igen, samtidigt som man tog upp nya öppningar för lastportar.
Rough and Perfect
Numera har Slakthuset en central placering bara ett stenkast från Gamlestadens nya resecentrum. Området ingår i Göteborgs bevarandeplan och ändringar sker i samråd med både Göteborgs stad och projektets antikvarie. Byggnaderna rustas för framtiden med stärkt klimatskal och modern teknik, men samtidigt ska karaktären bevaras med spår av tidigare verksamhet. Det får inte bli för fint.
Higabs ledord för projektet - "Rough and Perfect" - står för detta. Avvägningar görs mellan att spara, ta bort eller komplettera. Det som läggs till är skarpt och distinkt medan det befintliga har kvar sin patina i den mån det är möjligt och lämpligt. Golven har till stor del gjorts om för att klara dagens livsmedelstekniska krav och tillgänglighet. De hade kraftiga lutningar mot golvbrunnar och byggnaderna har utmanande sättningar.
Stora karmlösa glas ersätter lastportar. Stommen från ett tidigare lasthus står kvar.
Pelaren hos Spike Brewery i Hus C har fått behålla sin mångåriga patina.
"Målsättningen är en plats för experimentlusta och
kreativitet med platsens DNA i fokus
– mat och matproduktion."
Higab/Våra hus/Slakthuset
Hus C vid projektstarten. Senare tillägg i rött tegel är nu borta.
Efter rivet ytskikt kommer den gamla fasaden fram.
Västfasaden på Hus C med ny belysning - bild tagen innan det var klart.
Det dolda framträder
När arbetet påbörjades var det oklart vad som fanns att jobba med bakom igenputsningar, täckskivor och diverse påbyggnader. Hur mycket av de gamla originalritningarna stämde fortfarande? Inne i många av lokalerna var golv, väggar och tak klädda med kylelement, och inget naturligt ljus kom in. I ficklampans sken skymtade det ursprungliga innertaket ovan bärverk och takkassetter...
Genom att del för del demontera, bila bort och skala av har byggnadernas historia avslöjat sig - från fina originaldetaljer till knepiga konsekvenser av senare användning. Inte minst har rum och rymd återvänt och murarna får luft igen.
I områdets stora skala har rivning av det senare tillkomna Hus D återskapat möjlighet till rörelse som länge varit blockerad. Hus D låg mellan Hus A och Hus B och var utsatt för allvarliga fuktskador. Den som besöker gårdsrummet som bildats istället kan läsa spår från Hus D i de angränsande fasaderna.
Slakthuset i nytt ljus
Stora karmlösa glas istället för portar, återöppnade fönster som fått sänkta bröstningar och nyglasade lanterniner - på olika sätt flödar ljuset in i de delar som renoverats.
Typiska för Slakthuset är de välvda fönstren med dubbla tegelsmygar som i originalläget sitter två meter ovan mark. I och med anpassningen till mänsklig skala har bröstningarna sänkts på flera av dem och på andra håll kompletterats med lågt sittande fönster.
Utvecklingen av området har delas i flera etapper som pågått parallellt. Det omfattande arbetet med infrastruktur under jord syns inte så mycket efteråt men är avgörande för de nya verksamheternas tekniska försörjning. Belysningsprojektet syns desto mer i området. Fasad- och entrébelysning kompletterad med effektfulla installationer är pricken över i som markerar Slakthusets transformation till publik destination.